Vid en prövning förväntas du ha tillgodogjort dig kursens hela innehåll på egen hand. Därefter kan du göra en prövning, det vill säga ”tenta av” kursen. I prövningen ska du redan vara färdiglärd och visa upp vad du lärt dig för bedömning. 

Inför en prövning behöver du leta fram kursplanen för den kurs du ska göra prövning i. Alla kursplaner hittar du på Skolverkets hemsida, och vanligtvis finns de också länkade i själva prövningen. I kursplanen finns det information om centralt innehåll och kunskapskrav.

Det centrala innehållet är den undervisning du förväntas ha gått igenom. I en prövning ansvarar du själv för att ha gått igenom allt utbildningsmaterial. Om du är osäker på någon del i det centrala innehållet kan du ta hjälp av en kursbok för att läsa in dig på de delarna.  

Kunskapskrav finns för betygen E, C och A. Det är dessa som läraren utgår ifrån när hen bedömer dina kunskaper och färdigheter. För att nå något av betygen E, C eller A måste du visa upp kunskaper och färdigheter som motsvarar hela kunskapskravet för den nivån. Siktar du på något av mellanbetyget D eller B måste hela kunskapskravet för den underliggande nivån vara uppfyllt, och en övervägande del av den överliggande nivån. 

Använd kursplanen för att förstå vilket innehåll som kommer behandlas och på vilka grunder dina kunskaper och färdigheter kommer bedömas. Genom det kan du sätta upp rimliga mål för din prövning. 

Många undrar om det är svårare att göra en prövning än att läsa en hel kurs. Svaret är både ja och nej. När du läser en kurs finns det formellabedömningssituationer (som uppgifter, prov och redovisningar) samt informella bedömningssituationer (allt annat du kan ha visat upp i skolan). I en prövning är det i princip bara de formella bedömningssituationerna som används.  

Under en kurs i gymnasiet är syftet att utvecklas så mycket som möjligt efter dina förutsättningar, vilket du ofta lägger en eller två terminer på per kurs. I en prövning har du som mest någon vecka på dig att visa upp kunskaperna i en hel kurs.  

Med andra ord är kunskapskraven precis likadana som i en kurs, men själva prövningssituationen kan göra att det känns tuffare. Därför är det viktigt att du är väl förberedd innan du bestämmer dig för att göra en prövning. Se till att du har avsatt tid för att göra prövningen så ökar dina chanser att lyckas med prövningen! 

När du gör en prövning i en kurs du tidigare har läst kan det kännas lockande att använda uppgifter som du gjort tidigare och är nöjd med. Prövningens syfte är att skapa underlag för att bedöma vilken nivå du ligger på just nu. Genom att använda sig av gamla uppgifter får läraren inte en rättvis bild av dina nuvarande kunskaper och förmågor.  

Det finns också en risk att bedömningen skiljer sig avsevärt inom en prövning gentemot den bedömning du fick i gymnasiet. Det beror inte på att lärare bedömer olika, eller att prövningar är svårare, utan att det i gymnasiets bedömning ligger väldigt mycket mer information som grund för bedömningen. Det är till exempel vad du gjort på lektionerna, ditt deltagande i diskussioner med klasskamrater och svar på de frågor din lärare ställt i samband med arbetet.  

Slutligen för få en rättvis bedömning så bör du alltså inte använda dig av gamla uppgifter. Gör istället uppgiften utifrån den situation som presenteras i prövningen. 

Lycka till! 

Är du redo att börja sätta igång med förberedelsen för din prövning? Läs här om våra tips för att hitta rätt studiefokus!