Laborationer på distans

NTI-skolan är specialister på distansutbildning. Men hur fungerar det då med laborationer på distans i kurser inom naturorienterande ämnen? NO-läraren Marie Asplund förklarar här hur det fungerar på NTI-skolan. För att ge klarhet till dig som kanske funderar på att gå en eller flera av kurserna.

“Laborationer är en central del i våra naturvetenskapliga kurser,” säger Marie. “En del av syftet med naturvetenskapliga gymnasiekurser är att elever ska utveckla kunskaper om naturvetenskapliga arbetsmetoder”. Hon nämner därefter en mängd olika arbetsmetoder som främjar dessa kunskaper. T.ex att formulera samt söka svar på frågor; planera och utföra experiment; att bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information.

“Just detta att det ingår både teoretiska och praktiska moment är en del av tjusningen med dessa kurser”. Marie berättar att många labbar har blivit utformade för att kunna göras hemifrån. Även om vissa kommuner har avtalat att kemilaborationer ska ske på lokal. “Laborationer handlar ju inte bara om sådant som sker på lab,” påpekar hon dock. “Utan kemi, biologi och fysik är det som finns runt omkring oss hela tiden. Exempelvis då vi lagar mat eller då vår kropp tar hand om den mat som vi äter.” Hon menar därför att det går alldeles utmärkt att studera naturvetenskapliga fenomen genom sådant som finns omkring oss i vår vardag.

Nedan berättar Marie mer om de olika kemikursernas laborationer.

Laborationer på distans i Kemi 1

“På vår kurs i Kemi 1 ingår det sex stycken laborationer. Dessa går att göra hemifrån med hjälp av sådant man har hemma eller enkelt kan få tag på”. Instruktionerna till labbarna är tydliga och Marie liknar det till att följa recept när man lagar mat. “Till ett par av laborationerna får man själv först planera utförandet.”

Redovisningen av laborationer på distans sker oftast skriftligt. Antingen genom att besvara frågor eller skriva en laborationsrapport. “Om önskemål finns så kan vissa av dessa laborationer redovisas muntligt. När man gör laborationer är det bra om man filmar eller fotar resultatet,” säger hon också. Hon menar att det då är lättare att komma ihåg resultatet, “samt att det är bra att ta med i redovisningen eftersom resultatet då tydligt framgår för den som läser redovisningen.”

Kemi 2

“När det gäller Kemi 2 är de laborationer som ingår i kursen lite knepigare att utföra hemifrån. Då de laborationer som ska göras innehåller material och kemikalier som bör hanteras på ett laboratorium och som är svåra att få tag på.” Därför görs många av laborationerna i denna kurs på lokal. I kursen ingår sex laborationer, varav en utförs hemma med saker som är enkla att få tag på. 

“De övriga fem laborationerna gör man under en och samma dag under ett laborationstillfälle på lokal,” säger Marie. “Till dessa laborationer finns det tydliga instruktioner över vad som ska göras.” Innan labbtillfället förbereder man sig genom att flödesscheman för laborationerna, skriva hypoteser och göra riskbedömning. “Dessa lämnar man in till sin lärare innan laborationstillfället.”

Man arbetar i smågrupper med andra elever i kursen under laborationstillfället. Det finns en handledare närvarande som finns till hands för hjälp och som ser till att allting går som det ska. “Redovisningarna av dessa laborationer gör man sedan hemifrån i lugn och ro, laborationerna ska alltså inte redovisas under laborationstillfället.” Två av laborationerna ska redovisas som laborationsrapporter. Medan de övriga redovisas lite enklare, tidigare hypotes + resultat + slutsats / diskussion. 

“En del elever kan känna oro inför laborationer då det är något de inte tidigare har erfarenhet av,” menar Marie. Hon understryker dock att det inte brukar vara något problem med genomförandet om eleverna är väl förberedda på det som ska göras. 

“Ett tips för dig som gör laborationer,” avslutar hon. “Ta tillfället i akt att studera kemi i praktiken. Var inte rädd att testa dig fram! Fundera även över vilka frågeställningar det är som du vill besvara med den laboration du gör.”